Tretye skloneniye
K tretyemu skloneniü otnosätsä suşestwitelnıye censkogo roda na (noç, loşad).
[Tablisa III sklonenya] | padej | yedinstwennoye çislo | mnojestwennoye çislo | |
---|---|---|---|---|
İ. | step | noç | step-i | noç-i |
R. | step-i | noç-i | step-yey | noç-yey |
D. | step-i | noç-i | step-yam | noç-am |
W. | step | noç | step-i | noç-i |
T. | step-yü | noç-yü | step-yami | noç-ami |
P. | o step-i | o noç-i | o step-yax | o noç-ax |
Primeçaniye:
-
Suşestwitelnıye mat, doç wo wsex padejax, krome im. i win. pad. yed. çisla, imeüt naraşeniye -yer: materi, doçeri, materü, doçerü i t. d.
-
Suşestwitelnoye put sklonäyetsä po tretyemu skloneniü, no w twor. padeje yed. çisla imeyet okonçaniye -yöm: putöm.
[Skloneniye suşestwitelnıx na -mä] | padej | yedinstwennoye çislo | mnojestwennoye çislo |
---|---|---|---|
İ. | wrem-ya | wremen-a | |
R. | wremen-i | wremön | |
D. | wremen-i | wremen-am | |
W. | wrem-ya | wremen-a | |
T. | wremen-yem | wremen-ami | |
P. | o wremen-i | o wremen-ax |
Primeçaniye:
Suşestwitelnıye semä i stremä w roditelnom padeje mnojestwennogo çisla imeüt formu semän, stremän.
W kumıkskom yazıke suşestwuyet liş odno skloneniye s dwumä fonetiçeskimi variantami po mägkosti i twerdosti. Wo mnojestwennom çisle dobawläyetsä affiks -lar (-ler). Kogda affiks -lar (-ler) stoit mejdu osnowoy i padejnım affiksom, w roditelnom, datelnom, winitelnom padejax u affiksa -lar wıpadayet -r.
[Obrazes sklonenya] |padej|yedinstwennoye çislo||mnojestwennoye çislo||
|mägkoye skl.|twerdoye skl.|mägkoye skl.|twerdoye skl.| |---|---|---|---|---| |Baş.|tereze|abzar|tereze-ler|abzar-lar| |Yesl.|tereze-ni|abzar-nı|tereze-leni|abzar-lanı| |Bağ.|tereze-ge|abzar-ğa|tereze-lege|abzar-lağa| |Tüş.|tereze-ni|abzar-nı|tereze-leni|abzar-lanı| |Yer.|tereze-de|abzar-da|tereze-lerde|abzar-larda| |Çığ.|tereze-den|abzar-dan|tereze-lerden|abzar-lardan|
Nekotoroye izmeneniye w sisteme padejnıx affiksow nablüdayetsä pri sklonenii suşestwitelnıx s affiksami prinadlejnosti.
padej | yedinstwennoye çislo | mnojestwennoye çislo | |||
---|---|---|---|---|---|
1-ye liso | 2-ye liso | 1-ye liso | 2-ye liso | ||
Baş. | atam | atañ | atalarıbız | atalarığız | |
Yesl. | atam-nı | atañ-nı | atalarıbız-nı | atalarığız-nı | |
Bağ. | atam-a | atañ-a | atalarıbız-ğa | atalarığız-ğa | |
Tüş. | atam-nı | atañ-nı | atalarıbız-nı | atalarığız-nı | |
Yer. | atam-da | atañ-da | atalarıbız-da | atalarığız-da | |
Çığ. | atam-dan | atañ-dan | atalarıbız-dan | atalarığız-dan |
[Obrazes sklonenya 3-go lisa] | padej | yedinstwennoye çislo | mnojestwennoye çislo |
---|---|---|---|
Baş. | atası | ataları | |
Yesl. | atası-nı | ataları-nı | |
Bağ. | atası-na | ataları-na | |
Tüş. | atası-n | ataları-n | |
Yer. | atası-nda | ataları-nda | |
Çığ. | atası-ndan | ataları-ndan |
Primeçaniye:
İmena suşestwitelnıye s affiksom prinadlejnosti w 1 i 2 lisax w datelnom padeje imeyet affiks -a, -e (wmesto -ğa, -ge), w 3 lise w datelnom padeje imeyet affiks -na (wmesto -ğa, -ge), winitelnom – -n (wmesto -nı, -ni, -nu, -nü), mestnom – -nda, -nde (wmesto -da, -de), isxodnom – -ndan, -nden (wmesto -dan, -den).
W russkom yazıke imeyetsä nebolşaya gruppa suşestwitelnıx, kotorıye ne sklonäütsä, naprimer: ragu, menü, delo, metro, kino, palto, keñuru, madam, şimpanze i dr.
Takim obrazom, narädu s obşimi grammatiçeskimi priznakami w imenax suşestwitelnıx russkogo i kumıkskogo yazıkow imeütsä i suşestwennıye razliçya. Tak, w kumıkskom yazıke otsutstwuyet kategorya roda, deleniye suşestwitelnıx na oduşewlennıye i neoduşewlennıye.